Underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet – kinestetisk perceptionsstörning
 En känselstörning via led- och muskelsinnet, benämns kinestetisk perceptionsstörning med ett finare ord och leder till avvikande beteenden.
Led- och muskelsinnet gör oss medvetna om den egna rörelsen och den egna kroppen;
led- och muskelsinnet bidrar även till att göra oss medvetna om antal, tid och rum;
den egna upplevelsen och därmed erfarenheten av stimuli via led- och muskelsinnet bidrar till känslan av att man kan eller inte kan utföra en rörelse; den upplevda känslan blir till allt mellan säkerhet och osäkerhet, vilket i sin tur kan påverka viljan och/eller orken etc.
Led- och muskelsinnet medverkar till att utveckla känslan av mig själv – självkänslan; den upplevda känslan blir till en säkerhet eller osäkerhet
Underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet leder till att barnet får svårigheter med att känna in den egna rörelsen; upplevelsen och erfarenheten av den egna rörelsen är nedsatt; det motoriska minnet blir nedsatt och förmågan att automatisera rörelsen blir nedsatt – störningen leder till beteenden som är avvikande jämfört med barn i samma ålder.
Olika känslighet, beroende av störningens utbredning och intensitet, med eller utan kombination med andra känselstörningar, styr individens behov och beteende;
Beteende vid underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet;
* individen undviker, flyr eller söker sig bort från;
härmning av rörelsen i rim och ramsor, sånglekar, samlingen, gymnastiken o.s.v.; vill inte vara med, är ointresserad etc.
aktiviteter som kräver motorisk uthållighet; är snabbt uttröttbar
härmning av ordet i situationer som ovan
tvätta sig, torka sig, borsta tänderna; flamsar”, klämmer sönder tvålen etc.
sitta och/eller att stå still; – ”hängig”, ”lat”, flamsig” ”okoncentrerad” etc.
klä på- och av sig; klär sig långsamt, gömmer sig, hör och ser allt annat etc.
äta, skära, smöra, hälla; äter ”slarvigt”, svårigheter med att skära, tugga, svälja
knyta, knäppa
rita, måla, skriva, läsa; ”slarvar”, ”skärper sig inte”, ”okoncentrerad” etc.
* individen får även svårigheter med att;
krama och hålla försiktigt
inte göra illa och ha sönder
En känselstörning via led- och muskelsinnet medverkar till att barnet/ungdomen utvecklar en osäkerhetskänsla som leder till en utveckling av olika strategier;
förstör för andra i leken
slarvar…
spelar pajas eller slåss i stället
drar sig undan och sitter tyst
blir arg…
o.s.v.
Bemötande - behov
I kombination med andra känselstörningar/perceptionsstörningar utvecklar barnet beteenden som vi sätter namn på i form av olika diagnoser, oftast neuropsykiatriska sådana. Läs mer om dessa kombinationer under Diagnoser.
Att bemöta/behandla barn och ungdomar som har en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet, och i bemötandet sträva efter att de utvecklar en känsla av säkerhet/osäkerhet i "rätt situationer", kräver att man visar respekt och förståelse för deras speciella behov vad gäller stimulering och kompensation - en sensomotorisk bedömning leder till en individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteten samt individuellt anpassade åtgärder och kan underlätta förståelsen för barnets/ungdomens speciella behov.
- behov vid underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet:
krama, trycka, slå an hårt, banka, knuffa, slå, boxa, vibration
styra rörelsen med hjälp av tanken och synen
arbeta långsamt
få längre tid på sig
använda hörselskydd eller freestyle/mp3
använda kompensatoriska hjälpmedel
utföra en sak i taget – har ex svårigheter med att lyssna samtidigt
daglig Djupmassage och anpassad sensomotorisk stimulering via anpassad gymnastik, lek- och fritidsaktiviteter
Söker stimulering genom att
hålla hårt, knacka, banka, knuffas, slå
Över- och underkänslighet för stimuli via balanssinnet – vestibulära perceptionsstörningar
Avvikande beteenden som härrör från en störning inom det sinnesområde som vi bl.a. känner in riktning och fart/hastighet med, det sinnet som även ger oss erfarenhet av behag/obehag, rädsla/orädsla och gör oss medvetna om rummet/rumsuppfattning samt "hastigheten i rummet" - en känselstörning i balanssinnet, benämns vestibulär perceptionsstörning med ett finare ord.
Överkänslighet för stimuli via balanssinnet ger en överreaktion emedan underkänslighet för stimuli via balanssinnet ger en underreaktion
- båda störningarna leder till ett beteende som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder
Redan under graviditeten kan modern känna av att barnet är mer eller mindre aktivt/känsligt/livligt vid hennes lägesförändringar; B arnet rör sig oroande mycket alternativt lite inne i livmodern - ett beteende som troligen fortsätter utanför livmodern;
* det underkänsliga barnet är mer högt än lågt och ej rädd för fartfyllda aktiviteter utan tvärtom, känner ingen gräns, ingen rädsla
* det överkänsliga barnet "håller mamma i kjolen", är rädd för fartfyllda aktiviteter och ger sig inte ut i vilken lek som helst, känner sina gränser, rädsla inför nya aktiviteter
Överkänslighet för stimuli via balanssinnet / "för mycket input" via stimuli från balanssinnet
- vid stimulering via balanssinnet kan något eller några av följande beteendeavvikelser uppträda, mer eller mindre uttalat beroende av störningens intensitet och utbredning:
barnet skriker oftast onormalt mycket, kanske slår det ut med armarna och hamnar i ”sprättbågeställning”, då vi lägger ned det på skötbordet alternativt då vi lyfter/sträcker över barnet till någon annan
barnet hissnar när Du hystar upp barnet i luften, då Du går med barnet i famnen ned för en trapp (chippar efter luft för vart steg Du tar); barnet utvecklar ett försiktigt beteende - motsatsen är barnet som bara skrattar och vill ha mer, mycket mer än andra barn i samma ålder!
barnet som har en överkänslighet för stimuli via balanssinnet kräver kontroll, fasta rutiner och ordning och reda samt har en god, oftast skrämmande kontrollerad, medvetenhet om rummet (upp/ned, bak/fram, runt) och hur saker skall se ut/vara
Underkänslighet för stimuli via balanssinnet / "för lite input" via stimuli från balanssinnet
- vid stimulering via balanssinnet kan något eller några av följande beteendeavvikelser uppträda, mer eller mindre uttalat beroende av störningens intensitet och utbredning:
Ett barn som har en underkänslighet för stimuli via balanssinnet tolkas tvärtom av omgivningen och ses som ett mycket hialöst, möjligen ouppfostrat, barn som har svårt sätta gränser; ett barn som "kastar sig ut" i vilken lek som helst, ej rädd för något; är oförsiktig och utsätter sig lätt för andra faror. Barnet kan utveckla en självsäkerhet som är svårbegriplig för omgivningen.
för barnet som har en underkänslighet för stimuli via balanssinnet är kontroll, fasta rutiner och ordning och reda mindre viktiga saker samt barnets medvetenhet om rummet (upp/ned, bak/fram, runt) kan vara nedsatt
Bemötande
I kombination med andra känselstörningar/perceptionsstörningar utvecklar barnet beteenden som vi sätter namn på i form av olika diagnoser, oftast neuropsykiatriska sådana. Läs mer om dessa kombinationer under Diagnoser.
Att bemöta/behandla barn som har en över- respektive underkänslighet för stimuli via balanssinnet, och i bemötandet sträva efter att barnet utvecklar en medvetenhet om farten, rummet samt känsla av trygghet/otrygghet i "rätt situationer", kräver att man visar respekt och förståelse för barnets speciella behov vad gäller balansstimulering - en sensomotorisk bedömning leder till en individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteten och kan underlätta förståelsen för barnets speciella behov.
Att behandla ett barn som endast har en överkänslighet för stimuli via balanssinnets gravitationsreceptorer ger oftast en snabb och positiv effekt - om barnets gravitationsosäkerhet beaktas och respekteras. Att arbeta med barnet tätt intill/nära är en förutsättning för att barnet skall gå framåt, och inte bakåt, i sin utveckling!
Att vara mörkrädd, höjdrädd och rädd för att åka hiss etc. kan ofta bero på en kombination av vestibulär- och kinestetisk perceptionsstörning/känselstörning.
Överkänslighet för stimuli via ljus
Överkänslighet för stimuli via ljus ger en överreaktion.
En störning inom det område som vi bl.a. känner in ljus med - synsinnet, kan utveckla beteenden som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder;
skyggar för ljus, olika lampor/lysrör, solljus; vill inte gå ut utan solglasögon och/eller skärmmössa
kontrasten mellan text och bakgrund irriterar
kisar
blir fortare trött i sina ögon
huvudvärk
Speciella behov som detta kan föra med sig;
anpassat bemötande
solglasögon, skärmmössa, markiser etc.
icke bländande papper, färgade plastfickor över text etc.
Överkänslighet för stimuli via ljud
Överkänslighet för stimuli via ljud ger en överreaktion.
En störning inom det område som vi bl.a. känner in ljud med - hörselsinnet, kan utveckla beteenden som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder;
håller för öronen, undviker matsalar, kök, badrum, gymnastik- och simhallar
rädsla för dammsugare, elvisp, borrmaskin, kantgräsklippare, traktor etc.
höga ljud som kommer plötsligt – öronen hinner inte att ”blinka”
Speciella behov som detta kan föra med sig;
att vara förberedd, att själv få välja
hörselskydd, öronproppar
hörselstimulering
Över- eller underkänslighet för stimuli via lukt
Överkänslighet för stimuli via lukt ger en överreaktion.
En störning inom det område som vi bl.a. känner in lukt med - luktsinnet, kan utveckla beteenden som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder;
vänder sig bort när nya maträtter introduceras
vänder sig bort/reagerar på lukter från vissa människor
reagerar på lukter i omgivningen
Speciella behov som detta kan föra med sig;
få förståelse från omgivningen
hålla för näsan när man smakar på nya saker/maträtter
Underkänslighet, eller att inte ha något luktsinne alls, är ett stort handikapp.
Över- eller underkänslighet för stimuli via smaksinnet
Överkänslighet för stimuli via smaken ger en överreaktion.
Störningar inom det område som vi känner in smak med - smaksinnet, kan utveckla beteenden som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder;
vill inte äta den mat som bjuds
vara ensidig i valet av mat
Speciella behov detta kan föra med sig;
få förståelse/respekt från omgivningen
Gränsen mellan smaksinne, beröringssinne samt led- och muskelsinnet kan vara svårbedömda.
Att ha en underkänslighet, eller att ha en avsaknad av smaksinnet, är ett stort handikapp.
 Överkänslighet för stimuli via beröringssinnet – taktil perceptionsstörning
En känselstörning via beröringssinnet benämns taktil perceptionsstörning med ett finare ord och leder till avvikande beteenden.
Beröringssinnet gör oss bl.a. medvetna om ytans beskaffenhet/struktur, varmt/kallt, tryck/stick. Beröringssinnet, huden, är vår avgränsning, vårt skal, mot yttervärlden;
den egna upplevelsen av stimuli via beröringssinnet bidrar till känslan att vilja vara nära eller långt ifrån beröring från andra; den upplevda känslan blir till behag eller obehag, rädsla/”orädsla”.
Överkänslighet för stimuli via beröringssinnet ger en överreaktion - störningen leder till beteenden som är avvikande jämfört med andra barn i samma ålder
Överkänslighet för beröring, taktil överkänslighet, kan ge barnet en upplevelse, erfarenhet, av att beröring är skärande, brinnande och/eller stickande och det överkänsliga barnet kan slå till, utan förvarning, alternativt dra sig undan/"håller mamma i kjolen"; känner sig tryggare med känd än okänd beröring
Olika känslighet, beroende av störningens utbredning och intensitet, med eller utan kombination med andra känselstörningar, styr individens behov och beteende;
Beteende vid överkänslighet för stimuli via beröringssinnet, taktil överkänslighet;
* individen undviker, flyr eller söker sig bort från;
ögonkontakt
beröring,skyggar för beröring – i synnerhet då den är oväntad eller i konfrontation med ej kända människor. Kan själv ta initiativ till beröring
främmande människor och/eller i nya miljöer - kan t.o.m. kallsvettas inför tandläkar- och läkarbesök
köer och/eller att sitta längst fram i klassrummet etc.
samlingen i förskolan, skolan och ffa då man skall stå/sitta nära och/eller hålla handen
vissa duschar
varmt och/eller kallt
smulor runt mun, på golv, i sängen
tand- och/eller hårborstning
nagel- och/eller hårklippning
kläder i visst material, hur de sitter på kroppen och/eller passform
vind, blåst och/eller regn, snö – framförallt i ansiktet
att bli torkad i ansiktet och/eller att få vatten över ansiktet
m.m.
Bemötande - behov
I kombination med andra känselstörningar/perceptionsstörningar utvecklar barnet beteenden som vi sätter namn på i form av olika diagnoser, oftast neuropsykiatriska sådana.Läs mer om dessa kombinationer under Diagnoser.
Att bemöta/behandla barn som har en överkänslighet för stimuli via beröringssinnet, och i bemötandet sträva efter att barnet utvecklar en känsla av trygghet/otrygghet i "rätt situationer", kräver att man visar respekt och förståelse för barnets speciella behov vad gäller stimulering och kompensation - en sensomotorisk bedömning leder till en individuellt anpassad stimulering via lek- och fritidsaktiviteten samt individuellt anpassade åtgärder och kan underlätta förståelsen för barnets speciella behov.
Barnets medvetenhet om ytans beskaffenhet/struktur, varmt/kallt, tryck/stick etc. är oftast väl utvecklad men känslan inför beröringsstimuli behöver vi oftast arbeta med.
- behov vid överkänslighet för stimuli via beröringssinnet:
trygghet, sitta ensam eller i kartong eller med ”hålla-i-handen-pinnar” i samlingen
kända människor och/eller känd miljö
förberedas på beröring verbalt/framifrån, fast/hård beröring
städa/torka ofta
torka/slicka sig ofta runt mun alternativt väljer mat som ej kladdar/irriterar
Djupmassage innan tand- och hårborstning
Djupmassage morgon och kväll
kläderna måste ”sitta rätt”, vara av ”rätt material”
Att vara blyg, tillbakadragen etc. kan ofta bero på en kombination av taktil-, vestibulär och/eller kinestetisk perceptionsstörning/känselstörning - i kombination med överkänslighet via balanssinnet kan barnet utveckla ett mycket otryggt beteende och upplevas vara ”hårt hållen”, utnyttjad etc. |